Tva versioner av en nara doden upplevelse.
Ja det borjade med att vi akte till Mirissa i sodra Sri Lanka i hopp (och sjukt entusiasm) att vi verkligen skulle fa se blavalar. Det storsta daggdjuret i hela varlden. Pinoccio blev svald av en blaval ja ni fattar grejen. Att se blavalar en sondagsformiddag ar ju ingen vanlig helgaktivitet utan vi tyckte detta skulle bli helt unikt. Vi trodde det.
Alla fyra forvantansfulla satte oss pa ovre dack tillsammans med tre koreanungar och deras pappa samt ett amerikanskt par. Redan 5 minuter efter vi satt oss borjade man tycka lite att mar jag inte lite illa men jag slog bara bort tanken och tankte att man far val bita sig i lappen inget att lipa over. En och en halv timme senare, hade stackars fanny gatt ner pa nedre dack och efter en stund la ena koreanungen en pizza en meter fran mig pappan fick panik och tog hela familjen ner pa nedre dack. Caroline och Martina fick nog gick ner och letade efter egna spypasar. Baten gungar at alla hall och jag sitter blick stilla och haller i mig i ett racke och tanker att om jag ror mig en centimeter med huvudet spyr jag. Hur lange ska detta fortsatta?
Helt plotsligt far vi se lite valar och delfiner, fina men jag trodde just da att det var min sista stund pa jorden. efter tva timmar av olidligt guppande fragar jag en av killarna pa baten hur lange det ar kvar. ca 1,5 till 2 timmar kvar skamtar du? Jo da var meningen att vi skulle stanna mitt pa havet och vanta pa valarna. Da sprack det liksom for mig. 85% av baten spydde, var han dum? Sa jag sa att "det har gar inte" i min vassaste ton pa Engelska. Efter en stund kom han upp och sa att bara vi sag valarna en gang till sa vande vi hemat sedan. Men det allra varsta var att efter jag bett honom att vi skulle fa aka tillbaka sager den feta amerikanska tjejen jamte mig (som samtidigt ater marenger i regnbagens farger?!) Spydigt varre "varfor vill du aka hem? ar du sjosjuk eller?" och kollar snett pa mig. Det var nog bara hon just da pa hela baten som inte spytt. Jag ger henne en mordarblick. 10 vagiga minuter senare ligger hon och kraks upp sina rosa maranger. Jag har aldrig varit sa glad over att se land igen. /sara
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I sondags var dagen med stort D. Bokstavligt talat. Jag vaknade med diarre. Lat inte detta hindra mig, utan akte ivag med de andra i tuktuken som skulle ta oss till en hamn i Mirissa. Darifran hoppade vi pa en bat som rymde ca 35 personer. Vi valde att sitta uppe pa baten, tankte att det kunde vara mysigt. Det var vi och en koreanpappa med sina tre koreanpojkar till barn, samt ett amerikanskt lovecouple.
Efter ca fem minuter borjade jag kanna mig bade illamaende och bajsnodig. Forsokte att ignorera detta och tanka pa nagot helt annat, lattare sagt an gjort. Alla borjade klaga over illamaende, vissa forsokte sova. Jag blev verkligen panikbajsnodig och sprang nerfor trappan. Vid det har laget gungade baten ordentligt, och jag hade svart att halla balansen.
Med tanke pa hur primitiv baten var, sa blev jag med ens osaker pa om de over huvud taget hade nagon toalett ombord. Det hade de. Det var ett litet kyffe langst bak i baten, och dar vinglade jag in, bajsade som bara den, och borjade samtidigt ma riktigt illa. Baten gungade som aldrig forr och jag ramlade ut fran toan. Gick ju givetvis inte att spola pa toaletten, sa jag holl pa att skammas ihjal.
Utanfor toaletten vaktade en farbror, som visade sig vara varldens snallaste. (Marre, han hade en Bayern Munchen-troja pa sig, bara en sadan sak) Jag tyckte sa synd om honom nar han fick rengora toaletten efter min skit, men han verkade vara van.
Tio minuter senare var det dags for nasta attack. Nu kom det fran bada hallen. Farbrorn sag att jag madde riktigt daligt sa hann han racka mig en plastpase. Jag dok in pa toaletten igen. Det var inte latt att halla balansen dar inne kan jag saga.
Nar jag kom ut igen klappade farbrorn mig pa axeln och bad mig sla mig ner i ett horn utanfor toaletten. Han hade ordnat en pall i form av en upp och nedvand plastdunk, at mig dar. Jag satt dar i fosterstallning i ett par minuter, sen ropade farbrorn "Look madame, dolphins!" Jag kande mig med ens piggare, atminstone for en minut eller tva, sen var det dags for nasta toalettbesok. Mannen erbjod mig bade piller och vatska, men eftersom att jag trodde det var en slang av magsjuka, och inte bara sjosjuka jag hade fatt, sa tackade jag snallt men bestamt nej.
Resten av resan fortsatte i samma spar, jag satt och lutade mig over relingen bak pa baten, och spydde ut i havet. Jag sag pa medan farbrorn servade alla med plastpasar. Det var alltsa langt ifran bara jag som madde daligt.
Efter vad som kandes som en evighet, sa ramlade jag ihop i en liten hog pa marken, var helt utmattad. Da kom besattningen och bokstavligt talat bar mig in i kaptenshytten. Dar fick jag vila pa en madrass. Tror jag somnade nagra minuter. Besattningen erbjod mig bade ananas och banan, men jag var langt ifran sugen. Svart att beskriva kanslan som uppstod, nar vi narmade oss land igen.
Nu ar vi i Unawatuna, och mar mer an bra. So long. /Sara och Fanny
bilderrr
Hej. Jag gillar inte sma bilder, men det tar ackligt lang tid att ladda upp har, sa nu far det bli sahar sa lange. Ett litet bildredigeringsprogram hade ju inte heller varit fel.
Typisk maltid i Sri Lanka. Ris och curry, namnamnam. Detta blir ditt
for runt 20-lappen.
for runt 20-lappen.
Mirissa Beach. Mysigt.
Lyckliga och forvantansfulla, innan helvetet brot ut.
(Nej, det ar inte min hud som ar snovit, det ar mina byxor)
Sara var radd.
Unawatuna, helt okej. Lite val turistigt.
Mamma, har ar vaaarldens godaste fruktsallad fran varldens godaste
veggie-stalle. Nomnom.
So long Hikkaduwa
Sista natten i Hikkaduwa, fast vi kanske kommer tillbaka hit om vi inte gillar de andra stallena. Tidigt imorgon ska vi ta den helgalna bussen annu langre soderut, mot Mirissa. Dar ska vi forhoppningsvis fa se blavalar, och hitta ett lika billigt och bra boende som nu.
Hejdo fran Fanny aka Quasimodo
sofflage
Hej kompisar!
Jag har forsokt ladda upp bilder i evigheter nu, men det gar alldeles for langsamt.
Jag har forsokt ladda upp bilder i evigheter nu, men det gar alldeles for langsamt.
Idag mar vi sadar, vi ar fortfarande sonderbranda, men mest synd ar det om Sara som ligger magsjuk i sangen. Hon och vi tror att det vart for mycket av den ackliga kal och morotssalladen igar. Deras sallad har ar inte sa god, och i fortsattningen undviker man den. Jag ater mest nudlar och rice and curry, vegetariskt. Fogeln och grisen verkar bara ackligt. Man ar valdigt tacksam att man inte ser var och hur de tillagar maten har, det ar garanterat lite si och sa med hygienen.
I Hikkaduwa hander inte alltfor mycket, fina vagor och man forstor varfor det kryllar av good looking surfare har. Vi borjar sa smatt langta till vi ska ge oss ivag annu langre soderut. Dar ska vi forhoppningsvis kolla valar och lite annat.
Hors nar det hander roligare grejor! /F
lite pics
"We really dont know where we are"
Inderuwa eller nagonstans i narheten
Vi hittade till hikkaduwa har blir man rod om man solar
like a red lobster
Hej dar hemma!!
Hoppas ni mar bra har hort att det ar 13 minus om det ryktet stammer ar det mer an najs for vi har det supervarmt. Tankte gora en snabb uppdatering pa statusen for tillfallet.
Alla mar bra.
Alla magar mar oxa bra.
Alla har brant sig idag efter en timmes solning.
Alla tycker hikkaduwa som vi befinner oss just nu ar mer an najs.
Ja det var inte meningen direkt att vi skulle ta hikkaduwa just nu, men efter jobbiga resor, jobbiga manniskor och jobbiga ryggsackar bestamde vi oss att ta kusten forst och vi tankte ta oss anda ner till Galle men efter att ha blivit lurade att det inte gick nagra tag dit och vi var tvugna att aka till nagot annat skabbigt stalle i en skabbig buss med en skabbig man som inte ville lamna oss, och nar vi val klev av med mannen pa helt fel stalle fick jag personligen damp pa honom och han fick lyssna pa ogudaktiga ord pa bade svenska och engelska. Han hade haffat oss forstas, lekt civil som bara vill hjalpa och lurat ut oss till nagot hotell dar han ville att vi skulle bo. (han var duktig) och vi alldeles for trotta. Vi gor misstag men inte om dom.
Sen moter vi annu en konstig snubbe, en hollandare utan tander och hans pappa i en affar som lekte guide med oss och det slutar med att vi har tagit tva asskabbiga hotellrum i odemarken. Tillslut efter vi har fatt mat i oss borjar vi tydligen tanka igen for helt plotsligt kommer vi pa att vi faktiskt inte vet vart vi ar, och knappt hur vi kom dit. Har nagonstans bestammer vi oss for Hikkaduwa direkt vi tar ryggsackarna och forsoker smita en liten pojke kommer genast springande och vill ha vart passport. Alla fyra ser helt olyckliga ut berattar att vi inte vet vart vi ar och drar en lattare logn om diverse saker. Det gick fint. Sa har kanske vi inte blev lurade utan den tandlose ville sakert vara en snall hjalpande hollandare, vi var bara inte pa humor och nu i framtiden kanske ha lite mer koll. En regel ar oxa att ata frukost innan bussresor, hjarnan blir allmant slo nar man inte atit pa ett dygn.
I gar kvall kom vi fram till hikkaduwa och det ar fett. Fint hav, rattsa fin strand och fina surfarpojkar. vi ar mer an nojda. Vi kan inte ga ut bland folk ikvall bara, vi kar konstaterat att vi ar for roda och kan skramma barn.
Maste bara namna att vart helt okej boende (forutom en lattare toalettlacka i M&C rum) kostar 40 sek natten, vi ater och dricker for genomsnittligt 15 sek och man aker buss nastan gratis vi snackar mellan 2 sek-10 sek per tur. Igar skulle jag kopa flipflops och tyckte det var jatte dyrt med 300 rupie men nar man raknar efter sa blev det 21 kronor jag prutade inte ens. Man forvirras latt av alla nollor som det finns manga av har..
Puss pa er folkens om ni nu har sno kom ihag att det som goms kommer fram i to:) later| Sara:)
vi ar i paradiset
Efter mycket om och men har vi nu hamnat i paradiset aka Hikkaduwa. Gardagen var minst sagt pafrestande, vi stotte pa en hel del motgangar och dumma manniskor.
MEN, nog om elande. Den historien kan vi ta nagon annan gang.
Nu ar vi har, bor pa ett guest house precis vid beachen for 40 sek/person/natt. Vi kakar rice and curry for runt 20 spann, och vi kan darmed konstatera att vi nog inte kommer komma upp i var tankta dagsbudget pa 300 pa ett ganska bra tag, i alla fall inte i detta landet.
Vi ar nu inte langre blekast, vi ar rodast av alla har. "Oh girl, you look like a lobster"
Vi lovade ju bilder, de kommer snaaaart. KRAM F
ps
bilder kommer nar vi har battre internet!
Talamod ar en backpackers basta van
Hej pa er.
De senaste dygnen kanns som ett enda virrvarr, och tangentbordet som saknar diverse bokstaver gor inte detta faktum att sammanfatta var langa resa hit till Sri Lanka, mycket enklare, men I'll do my best.
Vi borjade alltsa var resa till Sri Lanka i fredags. Sara, Carro och Martina skulle hoppa pa i Vaxjo, for att sedan byta till samma tag som mig i Alvesta. Taget fran Alvesta skulle ga klockan 11:29. Vid 11:25 syntes fortfarande inte mina vanner till, och ett tag tankte jag att jag nog skulle fa aka sjalv till Kopenhamn. Nar taget rullar in pa perrongen kommer aven mina vanner springandes over sparet, med andan i halsen. Vi hann.
Hangde lite pa Kastrup och flog sedan vidare till Frankfurt, och val dar sa borjade var vantan pa att fa entra planet till Colombo. Vi kakade en ackligt dyr sallad, darefter slog vi oss ner pa nagra helt okej stolar. Sov i skift, vaknade ibland, och kollade pa diverse underhallande manniskor. Vaknade vid attatiden pa morgonen av en tysk polis som utbrast "ACHTUNG! ACHTUNG!" De hade hittat en ensam ryggsack i narheten av oss, och vi var tvungna att utrymma omradet. De sparrade av, och allt blev valdigt dramatiskt. De trodde val att det var en tickande bomb i vaskan. Efter en stund kom en oskyldig pojke i tonaren och hamtade vaskan. Inget mer med det.
Vid 15:25 fick vi ANTLIGEN entra planet mot Colombo. Det var nagonstans har som det borjade ga lite snett for oss. Vi skulle mellanlanda i Dubai, men vi fick ej landa dar, sa vi korde runt i cirklar ett tag. Till slut tog bensinen slut och vi fick landa i Shahram. Dar tankade vi och sen var det bara att vanta, vanta och vanta. Vid den har tiden borjade vi bli riktigt mora och benen borjade svullna upp. Fick efter mycket om och men lyfta igen och landa i Dubai. Dar var det bara att vanta annu mera. Tanken var att vi fran borjan skulle ga av planet, men i stallet fick vi sitta kvar dar i vilket kandes som timmar. Till slut somnade vi alla fyra av ren utmattning, och vaknade igen nar det var dags for frukost och vi hade 30 min kvar till landning.
Harefter har allt rullat pa. Vi gillar dock inte stallet som vi befinner oss pa just nu. Vi kande att vi var tvungna att ladda batterierna, sa vi bestamde oss for att aka till Negombo som ligger ca 6km fran flygplatsen i Colombo. Har betalat alldeles for mycket bade for rickshaw (taxi) och for boendet som vi bor pa. Toan ar bajsig och vi ar blekast och fetast av alla har nere, annars ar allt bra med oss. Imorgon ar tanken att vi ska dra vidare soderut.
So long fran Fanny
Hej på en stund
Kanske dags att börja packa?
Hej kompisar!
Nu är resan nära. Tre månaders semester nu, feels kinda weird.
Jag och Sara var i V-town igår och fixade det (förhoppningsvis) allra sista. Växlade lite rupees och US dollar. Köpte inte bara en god bok, utan flera goda böcker. Med i väskan åker också en Lonely Planet (hett tips till er som skall göra liknande resa!).
Vi åker alltså imorgon för er som inte visste det, och jag borde börja packa. Hej.
dan före dan
I dag är det dan före dan före dopparedagen kan man säga. Vi längtar alla fyra och vi har nog inte fattat riktigt att vi faktiskt åker på fredag!!
Fanny och jag var nere på stan en runda idag och jag köpte på mig halva bokia. Jag tog alla böcker som såg hemskast ut på framsidan, när jag kom hem och läste på baksidan stod det en massa om mord och psykoterapi så jag tror dom kommer passa mig som handen i handsken. Sen köpte jag Shantaram som Pontus på Ikea tipsade mig om, den är nästan lika tjock som bred och handlar om Indien. Jag fick båda Elsa böckerna av syster i julklapp, lite mindre mord lite mer ytlighet så dom kan jag läsa när jag inte längre vågar gå ut själv ur bungalown. Sen ska jag självklart läsa ut Hundraåringen tänkte läsa den på flyget ner och skratta jätte högt så alla stör sig.
Annars har jag ägnat kvällen till att sätta över mina norska f*tt pengar till mitt svenska f*tt konto, eftersom mitt norska f*tt kort slutat fungera, samt att jag oxå har fått beställa ett nytt svenskt kort och då kunde jag inte få ett vanligt visa utan fick snällt nöja mig med ett mastercard jag fick någon luddig förklaring varför men jag tänkte nog på annat då för jag kommer inte ihåg vad han sa. Men nu har jag ett fungerande kort och förhoppningvis pengar i luften som kommer landa på mitt svenska konto innan kl 12 i morgon.
P.s
Ber förresten om ursäkt för att det är så bildfattigt här, men det blir bättre om nån vecka. Håll ut!
Bitter? Jag?
Imorgon ska jag till vårdcentralen (om jag får någon tid dvs?) och göra ett magsårs-blodprov. Mina kära föräldrar undrar om jag över huvud taget kommer komma iväg på resan och frågade mig just om mina flygbiljetter var ombokningsbara. Det är dom inte. Fan vad dumt, tänker nog vissa, (inklusive mina föräldrar) men när man bokar en sådan här resa så gör man det med inställningen att man kommer komma iväg, och inget annat. I själva bokningsskedet av flygbiljetterna var jag helt till mig och hade inte en tanke på magsår. Nu ska jag klappa på magen och vakna helt frisk imorgon.
/F
Ajaj
Hej hörrni. Nu börjar jag vakna upp från koman. Såhär dålig har jag nog inte varit på flera år. Jag vet inte vad för slags "sjukdom" som kom över mig igår. Antingen så var det "bara" magkatarr eller så var det en släng av maginfluensa. Jag antar att alla någon gång har känt som så att "jag kommer nog aldrig bli frisk igen" och den känslan kom över mig x antal gånger igår, under tiden som jag drabbades av mina attacker med magkramper.
Vi (jag och Sara, samt våra två andra reskompisar) skulle ha setts för planering av resan idag. Vi åker om 10 dagar, HERRE(!) men vi fick ställa in pga mig och min KÄNSLIGA mage, blä.
Vi (jag och Sara, samt våra två andra reskompisar) skulle ha setts för planering av resan idag. Vi åker om 10 dagar, HERRE(!) men vi fick ställa in pga mig och min KÄNSLIGA mage, blä.
Känns som att jag har en hel del grejer kvar att införskaffa innan resan, tex så hittar jag inte ens regnskyddet till ryggsäcken, och det är nog bra att ha mer än en styck bikini.
So long. /Fanny
gissa stranden
Magkatarr it is
Har drabbats av magkatarr, för första gången på mycket länge. Det här är väl bara en liten uppvärmning inför vad jag kommer få vara med om under resan. Räknar med några magsjukor där.
Just nu känns det som att jag vill bajsa och kräkas, samtidigt! Life is good. Haha, sorry för att jag pestar ner den här bloggen.
hejcon bejcon
Hejcon Bejcon fetingbloggen i dag är det söndag!!
Och jag är hemma äntligen till härliga Sandsbro metropolen. Jag och mitt liv i Ikea kassar anlände igår efter många rundor upp och ner, fem trappor, 92 steg. Jag befarade hjärtinfarkter flera gånger i från mina föräldrars sidor men inget sånt som tur var! Så nu sitter jag här och väntar på den 20 Januari, jag antar att tiden hemma innan resan kommer vara ganska chill dom senaste problemen har varit vem som ska diska, att mina läppar håller på att torka i hop och att det inte finns ett ända lypsyl tydligen på Åkervägen 29 och jag har lite ont i hjärtat så fort jag börjar tänka lite för mycket på en viss grabb i Oslo men annars är det lugnt men jag längtar till problemen på andra sidan jorden så som omelette eller baguette till frulle, att orka bära sin rygga och att det är fööör varmt. Nog om det..
Inköpslistan är total oxå, nu ska det köpas bra grejer! Det ska absolut med ett par minihögtalare som passar till min ipod samt halva apoteket eftersom jag har den känsligaste magen i Sverige. Och sen massa andra grejer och sånt. Men jag har hört att bara man har med sig pengar,pass och p-piller så klarar man allt;)
12 problemrelaterade dagar kvar!
Hicka?
Har fått insideinformation från en riktigt snygg Sri Lanka fantast att Hikkaduwa beach ska vara awsome så självklart tänkte jag printscreena en bild därifrån men jag kommer fan inte i håg hur man gör så jag gjorde ett försök att illustrera en bild i från mitt huvud istället. Och det är inte roliga hattar vi har på oss utan vi ligger och chillar på våra sufingbrädor, om ni undrade då. 15 feta dagar kvar!!
från vänster: FÄNI,Eivor,Abbas och Marta
från vänster: FÄNI,Eivor,Abbas och Marta
plåster på mitt arm och fulfrippan på plats
Vaccinerade mig idag, sista gången innan resan.
Hej 2012
Vid den här tidpunkten förra året (det vill säga 3 januari 2011) led jag av ganska mycket ångest. Nyårsafton 2010 kryddade på ångesten ordentligt. Jag badade, bokstavligt talat, i alkohol, vilket ledde till att jag blev så full att jag kaskadspydde hela natten och flera timmar fram på dagen efteråt. Jag var så full så att jag spydde ut genom sovrumsfönstret. (Det var mamma som hittade pizzan på marken dagen efter.)
Detta året spenderade jag istället med jobb. Det kändes bra. Hade faktiskt den bästa nyårsaftonen på mycket länge, mest tack vare BidéAnn och Jensa.
Nu har jag fått sjukt ont i vänster nyckelben, troligtvis pga för tungt arbete, men vad gör väl det. Om 17 dagar är det SEMESTER!
Jag tror jag har börjat få resfeber.
17 dagar
Haha vad jag sågade Växjö och Grace förra gången såg jag?!! Julen gick fint och nu önskar vi alla gott nytt år och god fortsättning!! 4 dagar till hemflytt till Sandsbro 17 dagar tills vi landar i Frankfurt och spenderar 22 timmar (och vad som händer på dom 22 timmarna är det ingen som vet men jag hade gärna blandat in ÖL och WURST) innan mellanlandning i Dubai och sen äntligen tillslut når Sri Lankas mark.
I fredags var det mitt sista bistropass på IKEA så jag är helt ledig denna veckan och det är man ju inte van vid så jag ska passa på att umgås med alla fina Oslovänner och bara göra sånt som jag tycker är kul. Lina,Ninni,Anna,Lotta,Maria,AnnaC Vad hade jag varit utan er?
